Naturromantik och friare

Den har börjat nu, konkurrensen om Klimpens gunst. En av grabbarna på dagis har börjat visa intresse. I helgen hade han vaknat och ropat hennes namn. Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta. Även om han verkar trevlig, snäll och omtänksam, trots någon incident när han slog ett annat barn i huvudet i en kontrovers över en spade, så vet jag ännu inte om han passerar den kvalitetskontroll som jag tänkt införa för eventuella friare. Föräldrarna verkar ordentliga och trevliga men vi har inte fått någon inbjudan till att närmare undersöka hans hemförhållande...

I linje med sitt franskklingande namn kan jag ana ett framtida vurmande för naturromantik och diktande, något jag rent spontant känner kan vara till hans fördel. Men minsta inskränkning av min nattsömn pga nattliga serenader från under hennes fönster eller sladdspår på gatan är han ute i kylan.

I det stora hela tror jag att vi avaktar lite, jag och Klimpen. Han har mkt att bevisa.

Som ni kanske förstår så sitter jag även idag på biblioteket. Mycket att göra i veckan, bl.a. bil och barnbesiktning (18 månaderskontroll). Anar att den första besiktningen kan gå sämre än den senare. Kan hända att bilen går i pension inom kort men den har en förmåga att överaska biljävlen så än är inte sista ordet sagt.

Läs även andra bloggares åsikter om Friare, biljävlen