"I, som här inträden, låten hoppet fara!"

Igår gjorde vi vårt första besök på ett lekland och det var ett minst sagt hysteriskt möte. Buslandet är troligen den mest intensiva plats jag någonsin besökt och jag hoppas att det kommer dröja länge, mycket länge tills jag tvingas återvända. Som en ogenomtränglig mardrömslabyrint, med sockerstinna små djävular som går bärsärk. Allt ackompanjerat av barnmusiken från helvetet. Jag kan inte föreställa mig det psyket som krävs eller den desperation som ligger till grund för att man väljer att jobba här, stackars satar! Jag har aldrig varit så trött som när vi kom hem och hade inte Högt Ärad Sambo beordrat mig till vila hade jag troligen somnat stående. 

ÅK INTE DIT!! GÖR DET INTE!!!!