Somnade samtidigt som Klimpen igår, klockan åtta. Först somnade jag hängade över spjälsängen men väcktes snabbt av en förebrående örfil utdelad av ännu inte sovande dotter. Lyckades sedan hålla mig vaken tills hon somnat iaf. När jag sen vaknade av Klimpens första nattliga aktiviteter vid 3 tiden hade jag lite problem att förklara för mig själv hur jag hamnat där, i sängen, iklädd långkalsonger och skjorta, utan tillstymmelse till bakfylla (bakfull brukar man ju annars känna sig när man vaknar på otippade platser).
Känner nästan inte igen mig själv idag, ringarna under ögonen är borta och jag är förhållandevis pigg. Kan inte komma på något att klaga på, och då har jag ändå funderat ett tag. Jo just det! Klimpen har feber och vi måste nog ta en sväng till vårdcentralen, det är jobbigt, men annars....nej...
På gårdagens löpsedel lovade en av kvällstidningarna att vårvärmen snart är här. Om det nu skulle visa sig att det här bara är nått som dom diktat ihop i brist på andra säljande nyheter tänker jag inte ge mig förrän ansvarig utgivare gör offentlig avbön. Det finns gränser för vad man kan ljuga om och när vi kommer till vårens ankomst har den gränsen passerats för länge sen!
I dag är det jävligt grått ute men här inne är det varmt, ljust och kaffet smakar mycket gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar